19 år
Den andra januari 1993 låg jag på BB i Visby och kämpade för mitt liv. Lite trevligt fostervatten och annat mysigt hade hamnat i mina lungor och jag som hade tyckt det var så bekvämt i mammas magen hade inga som helst planer på att börja andas på egen hand när jag väl kom ut. Det var tal på att akutförflytta mig till Karolinska, men så blev det aldrig.
Idag, 19 år senare, låg jag än en gång och kämpade för mitt liv (jag vet att det är en överdrift, men jag trodde seriöst att jag skule dö). Vaknade väl vid fyra tiden och hade så fruktansvärt ont i magen så att jag inte visste var jag skulle ta vägen. De två följande timmarna spenderades inne på toaletten. Höll även på att svimma en gång när jag skulle ut och hämta vatten, men då slog jag typ i dörren så att Adam vaknade och kunde serva mig lite.
Min mage har ALLTID varit krånglig och besvärlig så det är inte första gången som jag känner en sådan smärta som jag imorse gjorde. Men tro mig, så här illa har det nog aldrig varit. Så det slöt med att jag låg med kudde och filt inne på toaletten tills det gick över (vid 6-snåret). Jag var såååååååååå nära på att be Adam skjutsa ner mig till Akuten, men då hade han bara blivit onödigt uppjagad och orolig.
När allt kändes lugnt lade jag mig sedan i sängen igen men vaknade 8:40 av samma jobbiga magvärk. Dock så var den mycket kortlivad och höll bara i sig i drygt 15 min. Tack gode gud för det.
Minst sagt en spännande start på sin födelsedag!!
/Anna
Idag, 19 år senare, låg jag än en gång och kämpade för mitt liv (jag vet att det är en överdrift, men jag trodde seriöst att jag skule dö). Vaknade väl vid fyra tiden och hade så fruktansvärt ont i magen så att jag inte visste var jag skulle ta vägen. De två följande timmarna spenderades inne på toaletten. Höll även på att svimma en gång när jag skulle ut och hämta vatten, men då slog jag typ i dörren så att Adam vaknade och kunde serva mig lite.
Min mage har ALLTID varit krånglig och besvärlig så det är inte första gången som jag känner en sådan smärta som jag imorse gjorde. Men tro mig, så här illa har det nog aldrig varit. Så det slöt med att jag låg med kudde och filt inne på toaletten tills det gick över (vid 6-snåret). Jag var såååååååååå nära på att be Adam skjutsa ner mig till Akuten, men då hade han bara blivit onödigt uppjagad och orolig.
När allt kändes lugnt lade jag mig sedan i sängen igen men vaknade 8:40 av samma jobbiga magvärk. Dock så var den mycket kortlivad och höll bara i sig i drygt 15 min. Tack gode gud för det.
Minst sagt en spännande start på sin födelsedag!!
/Anna
Kommentarer
Trackback
