Förväntningar
Farmor fick iaf ett barnbarn som hon kan vara stolt över. Som hon kan skryta med. Som hon kan visa upp för alla sina jävla fina tantkompisar. Detta barnbarnet är inte mig själv eller mina kusiner. Utan min syster. Jurist och sedan en vidareutbildning till åklagare, det är fint som snus det!
Gång på gång (och även denna kväll) försöker hon tvinga med mig på Gotlands musikkompanis jävla jazzföreställningar på Wisby Strand med motiveringen: "Du vet Anna att läkare är väldigt kulturella av sig, så det är bara att börja nu det"! Vem har sagt att jag fortfarande vill bli läkare?! Det var en sak som jag yttrade mig om för flera år sedan.
Det känns som om jag har allas förväntningar på mig att bli läkare. Och om jag inte lever upp till dessa förväntningar så kommer alla bli så besvikna och se mig som "barnbarnet/barnet/systern som misslyckades". Det finns inte en chans att jag kommer gå ut med 22.5 poäng om jag redan har förlorat 0.75 av mina meritpoäng. Dessutom läser jag gymnasiets svåraste kurs, fysik B och utöver detta en massa andra obegripliga kurser som får mig att känna mig som universums värsta jävla pucko.
Om sanningen ska fram; Helt ärligt vet jag inte om jag någonsin har velat bli läkare, eller om det bara är alla andra runt omkring mig som vill att jag ska bli det och sedan har det påverkat mig så mycket att jag tror att det är jag som vill att jag ska bli läkare.
/Anna
Gång på gång (och även denna kväll) försöker hon tvinga med mig på Gotlands musikkompanis jävla jazzföreställningar på Wisby Strand med motiveringen: "Du vet Anna att läkare är väldigt kulturella av sig, så det är bara att börja nu det"! Vem har sagt att jag fortfarande vill bli läkare?! Det var en sak som jag yttrade mig om för flera år sedan.
Det känns som om jag har allas förväntningar på mig att bli läkare. Och om jag inte lever upp till dessa förväntningar så kommer alla bli så besvikna och se mig som "barnbarnet/barnet/systern som misslyckades". Det finns inte en chans att jag kommer gå ut med 22.5 poäng om jag redan har förlorat 0.75 av mina meritpoäng. Dessutom läser jag gymnasiets svåraste kurs, fysik B och utöver detta en massa andra obegripliga kurser som får mig att känna mig som universums värsta jävla pucko.
Om sanningen ska fram; Helt ärligt vet jag inte om jag någonsin har velat bli läkare, eller om det bara är alla andra runt omkring mig som vill att jag ska bli det och sedan har det påverkat mig så mycket att jag tror att det är jag som vill att jag ska bli läkare.
/Anna
Kommentarer
Trackback
