thebeyond

Är det inte underbart när man vaknar mitt i natten, fylld av panik? Man vill inte sova, bara gå upp och sätta sig och plugga. Få en massa grejer överstökade och slippa ha dåligt samvete. Det är ju ändå ingen idé att lägga sig och försöka somna om, för det går inte när man är så uppe i varv.



Hade nästan glömt bort hur det var att känna såhär. Det var ett tag sedan sist nu. Hela vårterminen har varit rätt lugn ända fram till nu, vad jag kan minnas. Eller lugn är väl kanske fel ord, men det har varit överkommligt och man har klarat vecka efter vecka utan större panikattacker. Men nu gläntar vi på dörren och välkomnar dem in igen.

/Anna