Jävligt nära!
Fy fan vad nära det var en krock igårkväll. Eller krock är väl kanske att ta i, men en stor touch i vår bagagelucka då..
Hade varit innte på Maxi och handlat. Åker därifrån och ska ta mig i genom den superlilla rondellen. Jag ska till vänster, blinkar, lägger mig i rätt fil (även om det JÄVLIGT svårt i en sån liten rondell...), kollar efter bilar som har företräde. Det kommer inga som jag är skyldiga att stanna för så jag kör. Jag ser att det kommer en bil ifrån Follingbo, men den var så långt bort och jag antog att den redan hade börjat bromsa för mig, dessutom så är den ju skyldig att stanna eftersom jag är inne i rondellen.
Iaf så tänker inte idioten i bilen så, utan föraren tänker tydligen inte alls stanna för mig till en början men inser att han/hon måste bromsa eftersom jag kommer där. Dock så är det ju JÄVLIGT halt. Så medans jag kör i rondellen så ser jag riktigt hur bilen kommer närmare och närmare, den liksom bara fyser fram på vägbanan utan något som helst fäste. Och jag bara tänker: Shit, nu smäller det! Och jag kan ju inte direkt gasa på för att komma därifrån för då skulle ju bara jag börja sladda runt och kanske ställa mig på tvären. Men fy vad nära det var, det var inte många centimeter ifrån en krock och fy fan vad äckligt det var. Ändå så var bilen det enda jag tänkte på. Alltså att det viktigaste var att den inte fick blir skadad. Man prioriterar så konstigt.
/Anna
Hade varit innte på Maxi och handlat. Åker därifrån och ska ta mig i genom den superlilla rondellen. Jag ska till vänster, blinkar, lägger mig i rätt fil (även om det JÄVLIGT svårt i en sån liten rondell...), kollar efter bilar som har företräde. Det kommer inga som jag är skyldiga att stanna för så jag kör. Jag ser att det kommer en bil ifrån Follingbo, men den var så långt bort och jag antog att den redan hade börjat bromsa för mig, dessutom så är den ju skyldig att stanna eftersom jag är inne i rondellen.
Iaf så tänker inte idioten i bilen så, utan föraren tänker tydligen inte alls stanna för mig till en början men inser att han/hon måste bromsa eftersom jag kommer där. Dock så är det ju JÄVLIGT halt. Så medans jag kör i rondellen så ser jag riktigt hur bilen kommer närmare och närmare, den liksom bara fyser fram på vägbanan utan något som helst fäste. Och jag bara tänker: Shit, nu smäller det! Och jag kan ju inte direkt gasa på för att komma därifrån för då skulle ju bara jag börja sladda runt och kanske ställa mig på tvären. Men fy vad nära det var, det var inte många centimeter ifrån en krock och fy fan vad äckligt det var. Ändå så var bilen det enda jag tänkte på. Alltså att det viktigaste var att den inte fick blir skadad. Man prioriterar så konstigt.
/Anna
Kommentarer
Trackback
